I can read your heart

O my beloved friend
I can read your heart
and I can feel the pain
and I see the sorrow you hide
Even your smile is fake
Be patience
Truly the believer is tested by the Almighty
Focus on the goal
And always remember Allah

Vid gryningens ljus

Gryningens ljus lyste upp dagen
och bortom horisonten
vid Baytul Allah närmade sig timmarna
tiden var knapp och snart skulle skapelsen
få beskåda Guds mest upplysta stjärnor bland hans skapelse
Aminah till Gud hon vände sig vid de sista timmarna
Fredagen den 17 Rabi-ul Awal
Exakt som denna dag
Lyste Profeten Mohammads ljus
Ljuset som lyste upp himlarna
Ljuset som släckte ignoransen och arrogansens mörker
Ljuset av den heliga, den nobla, den sanningstalande, den trogne, den väntande lyste upp Mecka!
Mohammad var hans namn, ett Namn som den allsmäktige valde åt honom!

Tålamodet rinner ut…

Tålamodet rinner ut min älskade
seperationen från dig driver mig till vansinne
dag för dag ökar min längtan till dig min mästare
varken tårar, ord räcker eller hjälper mig att släcka min längta
min törst släcks inte min kära
jag tolerar inte låt mig komma till dig
låt mig få vila vid dig
i detta land är jag en främling
det enda som omfamnar mig är matrialismen
de ensamt, iskallt, mörkt,
natten är lång, jag orkar inte mer
jag brinner, jag brinner till att få se dig.
Jag längtar till paradisets äng
O’Gud mitt tålamod rinner ut!

What a cold world…

What is the menn with your love to the Prophet Mohammed (S)

when you don’t follow him,

what is the menn with love when you oppress the one you love?

How many times have we wounded our beloved …?

O’Son of Zahra, you are truly alone in this life

without real companions
companions who are afraid to speak the truth
O ‘what a sad
What cold this world is, people are oppressed, murdered, massacre and most of us sleep in their own world without thinking that they are children who need food or a mother who needs milk for her child or a oppressed imam surrounded by fans who do not obey him

Allah Okbar,

Israel challenge us every day and we are silent

They bomb our holy mosque and we are silent

What a ummah we are ….

Min färd…

Min färd är lång och jobbig

kärleken och viljan är mitt bränsle

efter perfektionen tar mina spår mig

till en andlig värld

till ett ultimatum

till kärlekens källa

hjärtats centrum

för att nå instink och ma’rifa

i graden av krossandet av jaget

för att sjunka i den gudomliga källan

för att förenas som ett droppe i havet

och till dels att jag ser inget annat än dig.

Tårarna rinner…

En gammal dikt som jag skrev:

Tårarna rinner för kinderna när jag
kommer ihåg Hussains tragedi
Tårarna påminer mig om Zainabs tårar
som rann ner som floden Forat där
Abu Fazl al-Abbas föll ner från hästen
utan händer som kunde stödja han

Hans lans försvann och Hussains bror var
borta hos en barmhärtig herre
Där stog Hussain själv mot lögnen. Continue reading