Profeten Mohammad(S) – Från födseln till hijra

Från födseln till uppenbarelsen

Profeten Mohammad(S) son till Abdullah son till Abdul Muttalib, föddes den 17 Rabi al-Awal i elefant året, efter att ha förlorat sin far tidigt. Han ammades hos Bani Sa’d och sedan återkom till sin moder Amina, vid en ålder av 4 till 5 år. Hans mor Aminah avled när han fyllde 6 år. Då tog hans farfar, Abdul Muttalib över förmyndarskapet och tog hand om honom i två år tills han avled, och lämnade över förmyndarskapet till hans kärleksfulle farbror, Abo Talib, Imam Alis(A) far. Som tog hand om honom tills Profeten(S) gifte sig.

Han reste med sin farbror till Sham när han var 12 år och träffade på munken Buhira på vägen. Munken kände igen Profeten(S) och bad Abo Taleb att vara försiktig och ta väl hand om honom, samtidigt som han avslöjade judarnas planer för honom. Profeten(S) närvarade också vid händelsen ”Hilf al-Alfthol” vid 20 årsåldern. Han brukade resa till Sham för att sköta Khadijas handel och förmögenhet. Han gifte sig med Khadija när han var 25 år, detta eftersom han var känd bland folket för den sanningstalade, den förtrogne. Han enade stammarna som stred vid ett tillfälle om vem som skulle lägga den svarta stenen. Då kom han med en lösning till alla.

Från uppenbarelsen till hijra

När han var vid 40 års åldern så fick han uppenbarelsen från ängeln Gabriel. Han började kalla folket till islam. Han brukade samla sina anhängare och efterföljare, kallelsen var inte öppen, utan hemlig till en början. Efter 3-5 år från kallelsens början, så uppenbarade Allah(SWT) för Profeten(S) att börja kalla hans släkt till islam. Continue reading

Hajj – Pilgrimsfärden

Salam Aleikum kära bröder och ärade systrar!

Allah(SWT) säger i den heliga Koranen:

3:97]   وَلِلّهِ عَلَى النَّاسِ حِجُّ الْبَيْتِ مَنِ اسْتَطَاعَ إِلَيْهِ سَبِيلاً وَمَن كَفَرَ فَإِنَّ الله غَنِيٌّ عَنِ الْعَالَمِينَ

[3:97] Vallfärden till denna Helgedom är en plikt gentemot Gud för var och en som har möjlighet att genomföra den. Och den som förnekar sanningen [skall veta att] Gud är Sig själv nog och inte behöver [någon eller något i] Sin skapelse.

Inledning

Hajj! Hajj är en av tronpelarnas tyngsta pelare och en av huvud anledningarna som kan föra människan närmare Gud och det är den viktigaste plikten och den svåraste av dyrkans handlingarna fysiskt, den som avstår från hajj räknas som jude eller kristen, han kommer isoleras från paradiset och haditherna om hajjs höga favörer och förkastligheten av den som avstår från hajj är mångfaldigt.

Syftet med skapelsen av människan och meningen med livet är att just lära känna Allah(SWT) och att nå höjderna av kärleken till Allah(SWT) så att man njuter av åkallelsen med honom. För att nå dessa höga stadier krävs rening av jaget och discipliner av den, och för att man skall kunna rena sitt jag så krävs det att man håller sig borta från sina begär och hålla dem i styr, samt avstå från det som den uppmanar en att göra. Vidare så behöver du se bortom detta livets förskönade lockelser så att du kan rikta dina sinnen och dina kroppsdelar mot Allah(SWT) och fokusera dem till att handla för honom och att ständigt minnas Allah(SWT) så att du etablerar ett hjärta som tänker endast på Allah(SWT).

Från denna ståndpunkt gjorde Allah(SWT) dyrkans handlingar obligatoriska. Vissa av dessa dyrkans handlingar går ut på att du skall ge pengar, allmossa för Allah(SWT) och det är en sak som drar hjärtat bortom detta livets lockelser och dessa dyrkans handlingar är som Zakat, Khums och övriga Sadaqat. Andra dyrkans handlingar baserar sig på att avstå från begär och det du är kär i som t.ex fastan. En tredje dyrkans handling baserar sig på att du skall minnas Allah(SWT) och rikta dit hjärta till honom och låta kroppen vara upptagen i dyrkan som t.ex. bönen.

Hajj är en blandning av alla dessa dyrkans handlingar fast tyngre. I hajj lämnar du dit land, tröttar ut din kropp fysiskt, du spenderar pengar, du klipper hoppen, du får tåla svårigheter, du förnyar ett avtal med Allah(SWT) , du utför tawaf, duaa, salat. I hajj finns det saker som du måste vänja dig vid som du är ovan med, saker som din hjärna inte kan förstå visdomen av som t.ex. att kasta sten på shaytan i jamarat, att springa mellan de två bergen Safa och Marwa, i dessa handlingar finner man meningen med underkastelsen och fulländningen av ödemjukheten och vördnaden inför Allah(SWT). Dem övriga dyrkans handlingar kan hjärnan förstå meningen med och således blir man vann vid den. Men i hajj finns det saker som du inte förstår meningens ens med men du utför dem plikterna ändå, det är rena underkastelsen.

Under månaden ramadan genomsyras Ahl al Bayts(A) åkallelser av önskan att få en gudomlig lycka (tawfiq) att besöka hajj och inte en gång bara, utan att varje år få möjligheten att åka till hajj. Continue reading