Shirk – Den största synden – Del 2

[audio: http://ungmuslim.nu/ljudfiler/shirkdel2.mp3]

Ladda ner: Shirk.del.2.mp3(Höger klicka spara mål/länk som…)

Online föreläsning på Paltalk 2010-11-12

I Guds den Nåderikes Den Barmhärtiges Namn
Bismallah al-Rahman al-Rahim

Alhamdulillah rabel alamin

Allahomma ajil li waliyaka al-Faraj wal afiyata wal nasr, wajlna men Khaira ansarih wa awanih wal mostashahid bayna yedeh.

Salam Aleikum kära bröder och ärade systrar och välkomna till denna föreläsning.

Introduktion

Under denna föreläsning kommer vi inshaAllah att fortsätta i det spåret vi påbörjat tillsammans. Vi talade om Shirk och Tawheed. Vi nämnde att de finns fem nivåer. Vi hann gå genom de två första nivåerna. InshaAllah skall vi under denna föreläsning hinna gå genom den tredje nivån. En viktig sak som bör klargöras som kanske inte var tydlig i tidigare föreläsning. Är varför talar vi om Taweed när föreläsnings titel handlar om Shirk? Vi har sagt att Tawheed och Shirk är varandras motpoler och dessa 5 nivåerna som vi går igenom definierar lite närmare och tydligare vad shirk är och vad Tawheed är samt vad skillnaden mellan de är. För när vi väl talar om Tawheed kommer vi förstå vad shirk är och när vi talar om shirk kommer vi förstå Tawheed är. Tawheed är religionens viktigaste grund pelare och Shirk är religionens värsta synd som är oförlåten. Så när vi utgår från dessa poler kan vi se skillnaden och då kan vi förstå Tawheed bättre. Och för att förstå Tawheed, dvs. Gud Enhet, bör vi därför få kunskap (marifa) om Tawheed och genom det kan vi dyrka Allah bättre och med renare avsikt.

Imam Ali(A) sammanfattar det hela så delikat i sin första predika i Nahj al-Balagah, där han säger följande:

وَّلُ الدِّينِ مَعْرِفَتُهُ، وَكَمَالُ مَعْرِفَتِهِ التَّصْديقُ بِهِ، وَكَمَالُ التَّصْدِيقِ بِهِ تَوْحِيدُهُ، وَكَمَالُ تَوْحِيدِهِ الاِْخْلاصُ لَهُ
Det viktigaste i religion är att erkänna(Marifa) Honom, fullkomligheten i att erkänna Honom är att vittna om Honom, fullkomligheten i att vittna om Honom är att tro på Hans enhet, fullkomligheten av att tro på Hans enhet är att betrakta Honom som ren

Imamen(A) säger vidare: Den som sa vad Han består av, vidhöll att Han är begränsad; och den som sa i vad Han är vidhöll att Han inte är någonting annat. Han är ett väsen men inte genom fenomen som kommer till. Han existerar men inte genom icke-existens. Han är med allting men inte med fysisk närhet. Han skiljer sig från allting men inte med fysiskt avstånd. Han agerar utan baktanke med rörelse och redskap. Han ser även när där inte finns någon att se på bland Hans skapelser. Han är den ende, i det att där inte finns någon som kan göra Honom sällskap eller vilken Han kan sakna i hans frånvaro.

Man kan inte mer än att njuta när man läser sådant och hur Imam Ali(A) beskriver det så vackert. Vidare mina syskon så kom vi fram till den tredje nivån som säger:

3) Tawheed och Shirk i handling

Tawheed i handling innebär att man skall ha övertygelse att Allah är den som kontrollerar ensam och att Han är mästaren över varje form av liv, både inom det andliga och det materiella planet.

Han kontrollerar ensam och reglerar livet. Vi måste också ha övertygelsen att Allah inte har någon delaktig i Hans herravälde och kontroll. Hans myndighet sträcker sig över hela jorden och himlen. Han har ingen medhjälpare i detta avseende.

Den heliga Koranen säger: [65:12] GUD ÄR Den som har skapat sju himlar och lika många jordar och genom dem alla strömmar [oupphörligt] Hans vilja. Detta för att ni skall veta att Gud har allt i Sin makt och att Gud omfattar allt med Sin kunskap.

Vi måste erkänna att Allah är skaparen av himlarna. Vi måste ha en fast tro att han har skapat de otaliga stjärnorna. Som deras antal inte har fastställts framtill idag. Modern vetenskap har beräknat att det finns omkring tio miljoner stjärnor, var och en av dem kan ha en boning som liknar jorden. Var och en av dem har ett annat ljus och de kretsar i sina egna banor utan att kolliderar med de andra himlakropparna. Den heliga Koranen säger: [16:12] Och också stjärnorna tjänar er på Hans befallning.

En av dessa stjärnor är solen, vars storlek är 1,3 miljoner gånger större än vår jord. Solen som Allah har givet med ett så mäktigt ljus som inom några sekunder, rättare sagt 8 sekunder, passerar avståndet mellan solen och jorden. Jorden är upplyst tack vare solljuset och liv på jorden upprätthålls genom solljusets näring.

Allah är den som skapat alla varelser. Det är Han som har skapat djuren och låtit de komma till existens genom de orena spermierna. Det är Han som har skapat människan i de tre mörker, i buken och livmodern och placenta. Senare berikade Han hennes intellekt genom att ge henne ögon som hon kan besinna skaparens kvalitéer och tecken på Hans existens. Samt så att hon kan jämföra sig själv med de övriga skapelser och varelser som finns, med hjälp av ögat.

Allah berikade människan genom att skapa mjölk från det smutsiga röda blodet och fick det att flyta från mjölkkörtlar hos de djuren och människor, så att den kan nå spädbarnets tandbottnar. Allah säger i den heliga Koranen: [16:66] Och från boskapen kan ni hämta en [annan] lärdom: i deras buk, mellan det som kroppen stöter bort och blodet [som uppehåller livet], låter Vi ren mjölk [alstras] för er, en välsmakande [dryck].

När det ny födda spädbarnet som ännu inte är i tillståndet av att smälta fast föda är det bara mjölk som funkar som näring åt det. Och den som tillhandahåller denna mjölk är Allah, Han är Givaren av alla förmåner. “Säg: Allt är från Allah…”[ 4:78]

Allt är från Allah

Det är Allah som är försörjaren av alla varelser och skapelser. Han delar ut Hans gåvor fritt för alla, var och en. Han berikar och försörjer vem Han vill utan åtgärd. Hans obegränsade barmhärtighet sprider sig över hela Hans skapelse. Han accepterar åkallan av alla dem som åkallar honom och tar bort svårigheterna för den Han vill.

Den absoluta tron på Tawheed mina syskon innebär att man bör förstå fullt ut, innebörden av orden, “Det finns ingen makt eller styrka förutom genom Allah.” ”La Hawla wala qowat ila billah”. Med andra ord mina syskon är det själva kärnan av ordet “La ilaha illa-Allah.” (Det finns ingen gudom utom Allah). Det betyder Allah är orsaken av varje fenomen.

Allah är ursprunget till varje liv. Han är ursprunget av livets kännetecken, egenskaper, grunddrag och lagar som förmedlas till varje varelse. Egenskaperna av hela skapelsen manifesteras genom Allahs vilja. Därför är det inte konstigt om den bestämda egenskapen på en viss sak kan genomgå en plötsligt en förändring om Allah så önskar, som det hände med Profeten Ibrahim(A) när han skulle brännas i elden som Namrud hade förberett. Elden blev svalkande och säker för Profeten Ibrahim(A). Detta var genom Allahs välja.

Allah, den Allsmäktige är Den som ger stöd till den behövande bönfallaren, Han ger lättnad för de drabbade som ropar på hjälp och allt gott är från Honom. [59:24] Han är Gud, Skaparen, som är upphovet till allt och som ger allt dess slutliga form. Han är Upprätthållaren, Givaren av liv och död, Givaren av förmåner, Han är den som bestraffar och den som accepterar bönerna, Han är den som All ära och beröm tillhör.” Alla dessa namn och attribut talar om Hans storhet. Men det centrala uttrycket enligt Shahid Dastghaib av dem gudomliga namnen är ”Rabbul Alamin” (Världarnas Herre). Intellektet och förnuftet kan inte uppfatta och förstå Hans egenskaper, tal och uttryck är mållösa att beskriva Hans storhet.

Den heliga Koranen säger: [18:109] Säg, “Om oceanen var bläck för min Herres ord, skulle oceanen ta slut innan min Herres ord tog slut, även om vi fördubblar tillgången på bläck.”

Mina syskon oavsett vilken nivå människan än uppnår av styrka, intelligens, kapacitet så kommer allt detta från Allah. Genom tanke och uthållighet kan människan använda sig av dessa tjänster i att urskilja mellan gott och ont när han skall handla.

Syskon om alla varelser samlas för att diskutera de gåvor som Allah skänkt fram tills domedagen, kommer de inte ha åstadkommit ens en tusendels bråkdel . Den heliga Koranen säger: [16:18] Om ni ville räkna Guds välgärningar, skulle ni aldrig kunna fastslå deras antal.

Människans styrka mina syskon är begränsat till den gudomliga viljan. Styrkan och kapaciteten hos alla människor är omgivet av de gudomliga förordningar och av Allahs vilja. En person kan ha en avsikt att göra något, men i sista ögonblicket kullkastas hans planer. Han blir oförmögen och kan inte slutföra uppgiften som han hade påbörjat, detta på grund av att han förlorat kapacitet. Egentligen, det han tänkte göra var mot den gudomliga viljan och därmed stoppades hans uppgift. En person frågade Imam Ali(A): ”Min mästare, Hur kände du igen Allah?” Imamen(A) svarade:” Jag kände igen Honom genom att bevittna upphävandet av avsikter och misslyckandet styrkor.”Allah är den drivande kraften mina syskon utan tvekan till allt som rör sig i universum och Han är den ursprungliga orsaken till de olika effekterna i den skapade världen. Att erkänna Allah som grund för allt och att ha en fast tro på detta är höjdpunkten av Tawheed (Tron på Guds Enhet).

Men de väldigt få människor som kan uppnå detta stadium av Tawheed. Men om man stärker övertygelsen om att orsaken till varje effekt, oavsett om det är i det materiella eller andliga planet är Allah, den Ende, så uppnår man en del framstående egenskaper. En av dessa egenskaper är rädslan för att Allah.

Rädsla/frukta för Allah

En troende som har nått det högsta stadiet av tro fruktar ingenting annat än Allah den Allsmäktige och hans egna synder. Det är eftersom han har insett att alla varelser från Adam(A) till änglarna och alla djur, fåglar och insekter är Allahs lydiga soldater och tjänare. Ingen av dem kan ta ett steg utan hans kommando. Därav kan inte någon skada eller nytta orsakas utan Allahs tillåtelse. När en person utvecklar denna tro är han inte rädd för någonting.

Shahid Dastghaib säger det så vackert: Även om alla världens svärd kommer för att attackera honom, kommer det inte ske om Allahs vilja är emot det. Det kan inte skära en enda nerv skära. Allah Akbar. Ett exempel som vi kan se här inom det politiska planet är Iran och Irak kriget. När det islamiska revolutionen segrade så stod 42 länder mot Iran med Irak för att störta revolutionen. Slutsatsen såg vi hur revolutionen segrade med Guds hjälp. Ett annat exempel är Libanon kriget där Hizbollah besegrade den såkallade oövervinnliga israeliska armen med Guds hjälp.

Det finns en hadith som säger: “Den högsta övertygelse är att inte frukta något annat än Allah.”

Profeten(S) brukade recitera i sujud: “O’Allah om din ilska är inte på mig då finns det ingenting jag bryr mig om.”

Förlitan på Allah

Den andra egenskapen som man uppnår är, tillit på Allah. När en troende har utvecklat en fast och fullständig övertygelse om att bortsett från Allah är ingen Herren över skapelsen och att ingen är orsaken till alla orsaker förutom Honom. Samt att man inte förlitar sig på någon annan än på Allah. Därför säger Imam Ali(A) säger: “Du skall inte lita på någon utom på Allah.”

Som vi har nämnt tidigare, är ursprunget till allt Allah. På samma sätt härstammar varje människans godhet gentemot hennes medmänniska också från Allah. Den heliga Koranen säger: [3:26] I Din hand ligger det goda och Du har allting i Din makt.

I en annan Koran vers så säger Allah: [10:107] Om Gud låter en olycka drabba dig är Han den ende som kan avvärja den, och om Han vill skänka dig något gott kan ingen hindra detta goda [att nå dig]. Han skänker det till den Han vill av Sina tjänare. – Han är Den som ständigt förlåter, Den som ständigt visar barmhärtighet.

I sorat al-Nahl står: [16:53] Ingenting gott kommer er till del som inte är från Gud

Från dessa Koran verser kära syskon kan vi således förstå att allt som finns i det materiella och flyktiga liv är underordnat Allah. Koranen säger[19:93] Ingen av de varelser [som befolkar] himlarna och jorden kan nalkas den Nåderike annat än som [Hans] tjänare;

Om en människa mina syskon vilar sitt hopp i någon annan utom Allah, är det från Allahs vänlighet att Han släcker hennes hopp så att hon finner och inser den som man verkligen skall lita på och låta sina hopp vila hos, nämligen hos Allah. I en hadith säger Allah: “Jag kommer klippa alla band av hopp hos dem som vilar sin hopp i andra.”

Tacksamhet

Efter att en muwahid, monoteist har fått övertygelse att alla varelser och skapelser är en reflektion av Allahs attribut så kommer han förstå att allt gott är från Allah. Det är endast han som låter det goda nå fram till skapelsen. Därför är det obligatoriskt att tacka och lovprisa Allah och det gör genom att säga ”Alhamdulillah” efter att ha förstått dess innebörd.

Imam Khomeni(A) säger i boken Ljuset inom mig:
Gud har skapat hela världen genom ljuset av Hans härlighet och prakt
vilket är existensens sanna natur och namn av Allah. Koranen säger: Allah är himlarna och jordens ljus. Allt är upplyst av Hans ljus. Allt har uppenbarats genom Hans ljus. Detta framträdande i sig är en återspegling av Hans ljus. Människans utseende är också ett ljus. Därför är människan i sig själv ett ljus.

Senare säger han(A): Orsaken till allt som sker i världen är en manifestation av Allahs prakt. Allt är från Honom och allt återgår till Honom. Ingen varelse äger någonting för sig själv.

Och slutligen förklarar han vad beröm är genom att säga: Då allting tillhör Allah, utgör lovprisandet av varje person eller saks merit, lovprisande av Gud. Vi, genom att vara förblindade, inser inte denna sanning och tror att vi lovordar Zayd eller Amr, solsken eller månsken. När slöjan lyfts kommer vi att veta att allt lov och prisande tillhör ingen annan än Gud och att allt vi lovprisar endast är en manifestation av Guds prakt.

Att tacka skapelsen:

Vidare mina syskon om vi får stöd eller hjälp av någon, skall vi också vara tacksamma för det. Men vi bör inte betrakta dessa medel eller mellanhänder för att vara oberoende av Allah. Vi måste förstå att dem bara är hjälpmedel som är från Allah och att de ger upphov till att Hans barmhärtighet når oss. Dessa medel agerar endast som ett medium för att överföra Allahs gåvor och därmed måste de också erkännas och tackas, i en hadith i Bihar al-Anwar läser vi:
”Den som inte tackar skapelsen, dvs. medlet, har inte tackat Skaparen” eller en annan hadith som återberättas i Safinatul Bihar som lyder “Den mest tacksamma bland er gentemot Allah är den som är mest tacksam mot de människor (som har hjälpt dig).”

Det råder då ingen tvekan om, att om man anser att ens medhjälpare eller medel vara den ursprungliga gottgöraren oberoende av Allah, har man säkert begått Shirk.

Imam Sadiq(A) säger i tolkningen av versen: [12:106] Och de flesta av dem, om de [alls] tror på Gud, sätter medhjälpare vid Hans sida.

Imam Sadiq(A) förklarar denna sort shirk genom att säga: ”Det är som att säga om den och den personen,- dvs. medlet – inte hade varit där hade jag skadats. Eller ifall han säger om inte den personen, – medlet -, inte varit där skulle mina barn ha gått vilse.

Sådana uttalanden tyder på den typ av tro talaren har. Om han verkligen har en sådan tro så är han säkert en polyteist (Mushrik). Efter detta säger Imamen(A):

“”Om man säger om Allah inte hade hjälpt mig igenom den och den personen så skulle jag ha skadats” så finns det inga problem med att säga så,” det faktum är att detta är Tawheeds essens.

En återberättelse som nämns i boken al-Kafi av Masma bin Abdul Malik, så berättar han att Imam Sadiq(A) var på Mina (i Mecka), när en tiggare kom fram till honom. Imamen(A) beordrade att en knippa vindruvor skulle ges till honom. Tiggaren sa, “Jag behöver inte dessa, om möjligt ge mig pengar.” Imamen(A) gav honom inte något då men sade till honom, “Må Allah göra dig självförsörjande.”. Efter detta närmade sig en annan tiggare. Imamen(A) tog upp tre druvor från ett knippe och erbjöd dem till honom. Tiggaren tog emot dem och sade: “All ära och beröm tillhör Allah, för att Han har försörjt mig.” Imamen(A) sade, “Vänta”. Så fyllde Imamen(A) sina händer med så många vinddrivor som möjligt och gav det till den fattiga mannen. Tiggaren tackade Allah igen. Imamen(A) stoppade tiggaren igen och frågade sin tjänare hur mycket pengar han hade.

Tjänaren svarade: “Tjugo dirham.” Imamen(A) beordrade honom att ge dessa till tiggaren. Tiggaren tog pengarna och sade: “All ära och beröm tillhör Allah, Du är Upprätthållaren, du är den Ende, det finns ingen partner vid din sida.” Imamen(A) stannade upp honom igen. Då tog Imamen(A) av sig sitt klädplagg som han hade ovanför och gav den till tiggaren och sade: “Bär det.” Tiggaren sätta på sig plagget och tackade Gud som hade skänkt honom klädseln och gjorde honom lycklig. I detta skede vände sig tiggaren mot Imam (A) och sa, “O’Allahs tjänare, må Allah belöna dig för det här.” Efter detta gick han sin väg. Berättaren säger att om tiggaren inte hade vänt sig till Imamen(A), skulle Imamen(A) ha fortsatt att ge honom gåvor för hans tacksamhet till Allah.

Tawhid och Tawakkul

Man måste mina syskon komma ihåg att alla orsaker är i händerna på den som är den slutliga orsaken. Den som tror på Guds Enhet bör förlita sig enbart på den Allsmäktige Allah i alla sina angelägenheter. Man måste inse att alla effekter som orsakas och sker är från Allah. Även om alla möjligheter finns för vår framgång, kommer vi inte att nå framgång om Allahs vilja är i emot det. Å andra sidan syskon, om alla de möjligheter och vägar för framgång är stängda kommer definitivt om Allah vill öppnas. Vidare mina syskon, även om alla medel samlas för att skada oss kommer ingen skada att ske om Allah avser att skydda oss.

Tawhid och godtagande (Taslim)

Shahid Dastghaib säger i boken Greater Sins: En som tror på Tawheed bör acceptera alla gudomliga påbud med ödmjukhet. Han måste tro på att de olika faktorer som ära och vanära, hälsa och sjukdom, rikedom och fattigdom, död och liv alla är enligt den gudomliga förordningen. Han bör inte motsätta sig något av dessa genom tal eller handling. Han borde inte ens uttrycka sin åsikt i sådana frågor. Till exempel, “Varför har detta hänt? Det borde ha varit på detta sätt.” Eller att säga “Varför regnade det inte? Varför är det så varmt?” Man ska inte säga “Varför har Allah inte gett mig rikedom eller barn?” eller “Varför gjorde han att den personen dog i sin ungdom och varför lät han andra uppnå högre ålder?” eller “Varför har Allah förbjudit detta och gjort detta obligatoriskt?”

En som yttrar sådana saker gör sig till en partner i den absoluta myndigheten av den Allsmäktige Allah.

Imam Sadiq(A) säger: Om ett folk som tillber Allah, den Ende, upprättar bönen, betalar Zakat, utföra Hajj och fastar under månaden Ramadan. Och senare har några invändningar mot de skyldigheter som föreskrivits av Allah eller Hans Profet(S) och säger: “Varför var det inte så?” eller ens om de har sådana tankar och ändå inte uttrycker dem i ord, skulle de vara polyteister (mushrikūn).

Han reciterade sedan Koranen versen som lyder: [4:65] Nej, vid din Herre! De är inte [sanna] troende förrän de sätter dig [Muhammad] som domare att döma mellan sig i alla sina tvister och därefter inte i sitt inre har någon invändning mot dina beslut utan underkastar sig dem helt och fullt.
Sedan sade han: ”Underkasta därför er”

Allama Majlisi säger kring tolkning av denna hadith “… Denna hadith bevisar att ifall man inte är belåten över de gudomliga befallningarna och uttalanden av dem rena Imamerna(A) och har några invändningar om det.  Är det liktydigt med Shirk.”

Därför är det obligatoriskt för de troende, monoteister att när de hamnar i olycka och elände borde de begränsa sina tungor och hjärtan från att invända mot den gudomliga förordningen. Men att gråta och uttrycka sorg över en död vän är tillåtet och rekommenderas. Vad som inte är tillåtet är att säga, “Varför har detta hänt? Det borde inte ha hänt.”

Tawhid och Kärlek

Mina syskon den som dyrkar Allah bör acceptera att Allah är upprätthållaren av honom och alla existerande varelser. Vad vi än får är en välsignelse av den Allsmäktige. De synbara orsakerna och effekterna som vi ser är under Allahs kontroll. Därför är det bara Han som förtjänar en obegränsad kärlek och tillgivenhet. Om någon annan förtjänar att bli älskad är det bara på grund av att han är älskad av Allah. Detta beror på att en sådan kärlek är själv påbjuden av Allah. Gudomliga personligheter som de heliga Profeterna(A), Imamer(A), änglarna och de sanna troende är de vars kärlek är beordrat av Allah. Imam Sajjad säger i Munajat Mohibin (Älskarnas viskande bön): ”Jag ber av Dig; kärlek till Dig, kärlek till de som älskar Dig, kärlek för varje arbete som kommer att föra mig till Din närhet”.

På samma vis är det även tillåtet att visa tillgivenhet för Allahs gåvor, om objekten skulle visa vår tacksamhet för gåvorna. Att älska vår familj, ägodelar och det världsliga livet är också dyrkan på detta sätt. Men att älska alla sådana saker utan att tänka på den gudomliga aspekten gör en till att bli Mushrik (polyteist). Om man älskar något mer än man vad man älskar Allah, så är det ett slags Shirk. Om man föredrar något över kärleken till Allah är det är helt haram. Därför blir man straffad. Till exempel om någon älskar rikedom mer än Allah så skulle det vara svårt för honom att uppfylla sin religiösa skyldighet att betala Zakat. De finns olika Koran verser och återberättelser som nämner detta.

Någon frågade Imam Sadiq(A) gällande denna vers:

[26:88] den Dag då varken rikedom eller söners [mångfald] skall vara till gagn [26:89] och då bara den [kan känna sig trygg] som stiger fram inför Gud med rent hjärta.”

Imamen (A) svarade: “Det rena hjärtat (som är fri från det onda) är ett hjärta när den möter Allah inte har kärlek till någon annan än Allah. Varje hjärta som har Shirk och tvivel är dömd att kullkastas. (Al-Kafi)

Imam Sadiq(A) säger i annan hadith: “Vid Allah en persons Iman (tro) kan inte vara ren tills han älskar Allah mer än hans nära och kära. Hans mor, hans far, barn, hustru, andra människor och rikedom” (Safinat’ul-Bihar)

Slutligen mina syskon var detta den tredje nivån, inshaAllah under nästa föreläsning skall vi diskutera de övriga nivåer. Jag rekommenderar er kära syskon att läsa föreläsning också.

Wa Hamdullah Rabi al-amin wa salat ala Mohammed wa alihi Taherin

2 thoughts on “Shirk – Den största synden – Del 2

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *