Profetens(S) predikan om månaden

Mohammad son till Ibrahim son till Ishaq sade: Ahmad son till Mohammad al-Hamedani sade: Ali son till Hassan son till Ali son till Fidhal, återberättar från sin far från Imam Abi al-Hassan Ali ibn Mosa Ridha(A) från sin far Imam Mosa ibn Jaffar(A) från sin far Imam Jaffar ibn Mohammad Sadiq (A) från sin far Imam Baqir(A) från sin far Imam Zain al-’Abedin(A) från sin far martyrernas mästare Imam Hossein(S), son till Imam Ali(A), från sin far de troendes mästare Imam Ali(A) att han sade:

Guds Profet(S) – frid vare med honom och hans hushåll – talade till oss en dag och sade:

”O människor, Guds månad är på ingång med nåd, välsignelse och förlåtelse. En månad som hos Gud är den bästa av månader och som vars dagar är de bästa av dagar och vars nätter är de bästa av nätter och vars timmar är de bästa av timmar. Det är en månad i vilken ni har inbjudits till Guds gästabud och i vilken ni har gjorts till Hans värdiga folk.

Era andetag under denna månad är tasbih (Guds lovprisande) och er sömn i den är dyrkan och era handlingar i den är accepterade och era åkallelser i den är besvarade; så fråga Allah(SWT), er Herre, med uppriktiga niyyah (avsikter) och renade hjärtan, att Han ger er framgång i dess fasta och recitationen av Hans bok; då den olycksalige är den som avvisas från Guds förlåtelse i denna storslagna månad.

Och med er hunger och törst {under denna månads fasta}, minns hungern och törsten av domens dag och ge sadaqah (allmosa) till era {när det refereras i plural, tilltalas hela folket och samhället – alltså samhällets fattiga etc.} fattiga och behövande och vörda och hedra era äldre och var nådiga med era unga och utför ’selat rahem (skapa förbindelse och fråga efter sina anhöriga) och tygla era tungor och sänk blickarna för det som inte tillåts att se på och era öron från det som inte tillåts lyssnas på och var agera med vänlighet gentemot era förälderlösa, och Han {Gud} kommer att vara vänlig mot era föräldralösa.

Och utför tawba (be uppriktigt om förlåtelse och ångra sina synder) till Allah(SWT) från era synder och höj era händer till Honom i duaa (åkallelse) vid era bönetider, då dessa är de bästa av timmar och Gud ser på Sina tjänare med barmhärtighet, svarar de om de vänder sig till Honom och besvarar de om de ropar på Honom och hörsammar dem om de tillber Honom.

O människor, era nafs (jaget) är fastkedjade av era handlingar så frigör de genom att utföra istighfar (repetera och uppriktigt mena ”astaghfer-ollah-a rabbi wa atob-o elayh” (jag ber min Herre om förlåtelse och ångrar till Honom) och era ryggar är tyngda utav era bördor så lätta genom att förlänga era sojod (sätta pannan ned på marken inför Gud och tillbe – ett av bönens moment) och ni ska veta att Gud – Hans minne äro upphöjd – har svurit vid Sin allmakt att inte bestraffa de som ber och utför sojod {uppriktighet är alltid ett villkor för acceptans och inkludering bland dessa grupper} och att inte förskräcka de med (helvetes-) Elden på dagen då människorna stiger upp inför världarnas Gud.

O människor, den av er som ger iftar (mat vid solnedgången vid tiden för brytande av fastan) till en troende (mo’men) som fastar, i denna månad, har för detta hos Gud {belöningen av} befriandet av en slav(1) och förlåtelse för vad som föregått tidigare av hans synder.”

Då sades det: ”O Guds Profet(S), vi alla kan inte göra detta {har inte råd med detta p.g.a. fattigdom}…”

Profeten(S) svarade då: ”Håll er från Elden om endast med {erbjudandet av} en bit av en dadel(2); håll er borta från Elden om endast med {erbjudandet av} en klunk vatten, för att Gud skänker denna belöning till den som gör denna enkla handling om denne inte har möjlighet till mer än så.

O människor, den av er som i denna månad förbättrar sitt uppförande {och handlande}, får tillåtelse {att gå}på as-’Serat (Stigen – som människan måste färdas över som en sista moment innan hon får tillträde till paradiset) på dagen då fötter stakar sig och snubblar. Och den som under denna månad lättar på (och skänker utav) sina rikedomar, lättar Gud hans räkenskap {på domedagen} och den som håller tillbaka sin illvilja, håller Gud tillbaka sin vrede ifrån på mötesdagen {domedagen}. Och den som handlar med givmildhet {både i beteende och även materiellt} mot en förälderlös, handlar Gud med givmildhet gentemot honom på dagen de möts {domedagen} och den som i denna månad utför ’selat rahem (skapa förbindelse och fråga efter sina anhöriga), förbinder Gud denne med sin barmhärtighet på mötesdagen.

Den som inte utför ’selat rahem (bryta förbindelse med och inte fråga efter sina anhöriga), bryter och håller Gud sin barmhärtighet ifrån på dagen de möts. Och den som ber frivilliga {rekommenderade} böner under denna månad, tillskriver Gud honom befrielse från Elden och den som utför de förpliktade {handlingarna}, får belöningen av den som utför sjuttio förpliktelser som utförs under andra månader, och den som flerfaldigar av salat på mig (salawat – ”allahomma salli ’ala  Mohammad-en wa ale Mohammad(S)” (Min Gud och Herre, skicka Dina välsignelser över Mohammad(S) och hans hushåll(A)), tynger Gud hans (handlingars-) våg, på dagen då vågarna är lätta.

Och den som reciterar under denna månad en vers ur Koranen, får av belöning lika mycket som den som reciterar hela Koranen under andra månader.

O människor, under denna månad är paradisets portar öppna, så förfråga er Herre att inte stänga de för er; och Eldarnas portar är stängda, så förfråga er Herre att inte öppna de för er; och djävlarna är fastkedjade, så förfråga er Herre att inte låta de ta över er.”

De troendes mästare Imam Ali(A) säger:

”då sade jag: O Guds Sändebud(S), vilket är den bästa av handlingar under denna månad?

”Profeten(S) sade: ”O Abal-Hassan(A), den bästa av handlingar under denna månad är att hålla sig borta från Guds haram (vad som Gud förbjudit)…”

Sedan började Profeten(S) gråta, så jag {Imam Ali(A)} sade: ”O Guds Sändebud(S), vad får er att gråta?”

Han(S) sade: ”O Ali(A), jag gråter för vad som kommer att drabba dig i denna månad; det är som om jag kan se dig, och DU ber till din Herre då den ondaste av de första {tidernas folk} och de sista {tidernas folk}, bror till släggaren av Thamods(3) kamelhona, slår dig ett slag på ditt huvud och ditt skägg färgas av blodet…”

Imam Ali(A) säger: då sade jag: ”O Guds Profet(S), är jag i detta {tillstånd} på det rätta i min religion?”

Profeten(S) sade: ”Ja, {DU är} på rätta i din religion”, sedan fortsatte han(S): ”O Ali, den som dödar dig har dödat mig och den som hatar dig hatar mig och den som svär åt dig svär åt mig, för att DU är av mig som mitt nafs (jag), din själ är av min själ och din essens är av min essens. Gud – högtydlig och upphöjd – skapade mig och dig och utvalde mig och dig och utnämnde mig för profetskap och utnämnde dig för imamat (gudomligt vald ledarskap efter Profeten(S)) och den som förnekar din imamat förnekar min nobowwah (profetskap).

O Ali, DU är min förtroendeman (wasi) och fader till mina söner och make till min dotter och min efterträdare (khalifa) över mitt ummah (folk) under min livstid och efter min bortgång; din befallning är min befallning och ditt förbud är mitt förbud; jag svär vid Han som sände mig som profet och lät mig vara den bästa av människor, att DU är Guds hojjah (bevis – någon Gud håller till svars om) över Hans skapelser och Hans förtrogne (amin) över Hans gåta och Hans khalifa över Hans tjänare.

1. På den tiden var det väldigt vanligt att äga slavar och när Gud uppenbarade Koranen och Islam för vår älskade Profet(S) och för att minska detta fenomen av slaveri och att äga slavar, blev en av de vanliga botgöringarna för en del synder – som exempelvis att bryta fastan eller inte fasta avsiktligt – att befria en slav. Bl.a. eftersom detta var ett väldigt vanligt och vidspritt fenomen och slavarna räknades som värdefulla ägodelar så såg Gud till att genom Islams lära sakta men säkert råda bot på detta.

2. Dadlar är som bekant en av de främsta råvarorna och vanligaste födorna i de varma öknarna och som alla har tillgång till och det är det minsta som alla hade råd med att erbjuda. Profeten(S) understryker detta genom att nämna dadlar för att visa oss att det inte behöver vara så komplicerat och flott utan det är avsikten som räknas och dessutom visa på vilka stora belöningar som Gud skänker för en sådan liten och enkel handling.

3. Thamod var ett folk som levde för länge sedan och som Gud skickade profeten Salih(A) för deras vägledning. Gud skänkte de även en välsignelse och prövning i form av en kamelhona som gav så mycket mjölk att det täckte hela deras behov. Till detta fanns villkoret som Gud förmedlat genom profeten(A) att människorna hade rätt att ta sitt behovs vatten från en närbelägen vattenkälla ena dagen med påföljande dag skulle kamelhonan få tillgång till vattenkällan och så skulle detta upprepas varannan dag. Dessutom skulle kamelhonan få vandra fritt och ingen fick tillföra henne skada. Detta gick vägen ett tag men sedan bestämde sig en del av människorna som vägrade låta Guds ljus skina i deras hjärtan och sinnen, och som inte trodde på profeten(A) och inte uppskattade och vägrade vara tacksamma för denna välsignelse, att de skulle döda kamelhonan och dess kalv, vilket de också gjorde varpå Guds straff skänktes över dem och förintade alla förnekare och hycklare.

Denna mycket kända historia är omnämnd i den heliga Koranen bl.a. surah 91 ash-Shams (Solen)

Källa: http://duaa.se/ramadan/index.php?option=com_content&view=article&id=104:den-heliga-profetenss-predikan-infoer-manaden-ramadan&catid=34:duaa-akallelser&Itemid=53

One thought on “Profetens(S) predikan om månaden

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *